Jag läste färdigt boken, Alltid hos dig, i helgen. Har dock haft fullt upp och inte hunnit skriva en recension än. Men nu kommer det om båda böckerna på samma gång. Så vi börjar med boken, På andra sidan solen, eftersom den bör läsas först om man ska läsa båda.


Skrivet på bokens baksida, På andra sidan solen:

Viola, hennes man Axel och deras två tonårsdöttrar reser ner till Skåne.
Det är påsklov och de har fått låna ett hus, inte långt ifrån det hem
där Axels mor vårdas.
Vid besöken hos svärmodern lär Viola känna en gammal dam som
varit missionär i Kina. Hon berättar om sitt liv och ger Viola några
noveller som hon har skrivit.
De suggestiva berättelserna blir en tillflykt för Viola under de
omtumlande dagarna i det ödsliga huset. Sedan Axel blev sjuk
för fyra år tidigare har han varit förändrad, och nu förrväras allt.
Samtidigt som hon börjar ana sanningen bakom novellerna, inser
Viola att hon faktiskt är rädd för sin man.
Vem är han egentligen? Och älskar hon honom fortfarande?

På andra sidan solen är en stark relationsroman om en kvinna vars hela tillvaro håller på att slås sönder. Om kärlekens svek och ett dramatiskt livsöde i andra världskrigets Kina.


Min åsikt om boken:

På något sätt grep handlingen om Viola och den gamla damen Lea tag i mig. Jag kände en avsky för Violas man Axel väldigt snabbt. Rena skitstöveln rent ut sagt!
Tyckte det var spännande att det var noveller med i handlingen, fast vissa var svåra att förstå. Jag försökte analysera vad dem försökte säga. Men sen är jag ju sådan att jag vill ha ett rakt svar och det fick man inte. Inte ens i slutet av boken. Det kanske är meningen att man ska tolka detta som man vill, retfullt när man helt vill ha allt svart på vitt som jag.

---

Nu kommer vi till andra boken, Alltid hos dig. Där kommer man få mer inblick i Leas liv, som också var med i På andra sidan solen.


Skriver på bokens baksida, Alltid hos dig:

Plötsligt är ingenting sig likt. Ingas man har drabbats av en
hjärtinfarkt, han finns inte längre.
I två år tränger hon undan sorgen, visar sig duktig och begraver
sig i jobb. Men en elak kommentar gör att allt rämnar. Hon flyr
till släktens sommarställe på Marstrand, där hon hoppas få ro
att finna en väg tillbaka.
Av en ren slump hittar hon en gammal låda. Den är full av papper,
tidningsurklipp och på botten ett brev, stämplat i Mombasa, Kenya, 1916.
Ingas nyfikenhet är väcks, särskilt av några kryptiska rader i
slutet av brevet.
Med en iver hon länge saknat söker hon vidare för att få en förklaring,
för att undkomma sitt eget nu. Efterforskningarna leder henne bakåt
i familjens förflutna, till en avgörande händelse i första världskrigets
skugga. Och hon förstår att hennes farmors öde har påverkat hennes
eget liv mer än hon någonsin kunnat ana.

Alltid hos dig är en brett anlagd roman om kärlek och sorg, om minnets makt
över nuet och om att försonas med det som varit.


Min åsikt om boken:

Jag älskade handlingen, den var så mycket bättre än På andra sidan solen. Att få följa Leas och Rakels livs historia. Att Lea och Rakel kom till Göteborg för att arbeta som unga och träffades på det sättet. Författaren beskrev den tiden så målande. Jag kunde se framför mig hur allt var.
Det var intressant att få följa Ingas väg att få reda på mer om sin släkt. Framför allt också hur Inga
verkligen kämpade för att få ett normalt liv igen.

Båda böckerna var underhållande, jag älskar när det går bakåt i tiden. När nutid och dåtid vävs ihop. Maria Ernestam har verkligen lyckats skriva båda böckerna på ett fantastiskt sätt. Även om Alltid hos dig ligger mig varmare om hjärtat, så behövs båda böckerna för att få hela historien, från då till nu.

---

Jag har fått båda böckerna genom min bokklubb Svalan, men är ni intresserade så finns det säkert att låna på biblioteket eller att köpa som pocket.
Beställer jag pocketböcker så brukar det bli från bokus, tycker de är billigast.

Hoppas ni uppskattar böckerna lika mycket som jag gjorde.
Trevlig läsning!